More Than This kap. 33
B~Linn's synvinkel~
Jag vaknade av att någon skränade. Jag satte mig trött upp. Jag hade på mig samma pyjamas som typ andra gången jag träffade killarna. Oj, det hade visst inte varit en sång, inget skränande.
"congrats Linn!" sa allasamtidigt och log. Då kom jag på att det var min 'namnsdag'.
"Umh..." jag gäspade "thanks guys." sa jag innan jag lade ner huvudet på kudden och försökte somna om, men det slutade tyvärr med att Emelie hoppade i sängen och ropade att jag skulle kolla på presenterna på ren svenska. Jag stönade och satte mig upp.
"open my present first!" Niall lät som en liten 5-åring. Han räckte fram en röd kartong med blått sidenband. Jag kunde inte göra annat än öppna. Där i låg två skålar, en i glas, och en svart. Det såg ungefär ut som hundskålar, ni vet där man har vatten och mat i. Jag tackade förvånat. Jag blev lite fundersam och öppnade resten av killarnas paket. Koppel, hanlsband med berlock, hundmat och hundschampoo. Jag vart lite mer fundersam.
"We girls have buy one present for you, one common." sa Hanna. Tuva sträckte fram en röd ganska stor låda. Jag öppnade den, och förväntade mig en hund, jag hade knäckt koden. I den låg en hund, en i trä. Jag började nästan grina, bortskämd som jag var. Jag tog upp den lilla hunden, som hade ett snöre fäst vid halsen och hjul. Emelie red sig i skratt. Jag fattade inte vad som var så jäkla roligt?! Tuva fnissade rastlöst. Då log Annie mot mig, och sa att jag skulle få den RIKTIGA presenten därute, alltså var det här bara ett skämt. Jag pustade ut. Tack gode gud. När vi kom ut från Louis sovrum så kom det en liten, underbar pälsboll, som gläfste glatt. Jag satte mig ner på huk, och sötnosen rusade som en galen kossa fram till mig, och slickade mig i ansiktet.
"Is it... To me?" frågade jag.
"no, it's a yellow cow we gave it to." fnissade Emelie sarkastiskt. Jag log
"Thanks thanks thanks thanks!" ropade jag. Louis såg road ut. Jag blev väldigt fundersam.
"What?" frågade jag. Jag reste mig upp, och lyfte samtidigt upp hunden, som visst hette London. Louis log.
"nothing" sa han. Då kom jag på det.
"where is your present?!" frågade jag, och kliade London under hakan.
"You'll see..." sa han och blinkade med ena ögat. Jag stönade.
"Killar..." sa jag på ren svenska, och tjejerna började asgarva tillsammans med mig.
"What did she say?" frågade Liam.
"Vas happenin' boys?" sa Emelie, helt random, och jag asgarvade lite till.
Kommentarer
Trackback