More Than This Kap.26
~Linns synvinkel~
Louis smekte min kind. Jag log. Allt hade bara varit ett stort missförstånd. Och när Louis kysste mig var det som om en stor sten lyfte från mitt bröst. Det var två månader sen sist. Jag undrade vart Niall och Emelie tagit vägen. Men jag funderade inte länge, för Louis hade närmat sig CD-spelaren, som stod mitt i vardagsrummet. Jag såg hur han tog upp One Direction-skivan.
"It isn't the real autographs at real, or?" frågade jag. Han skrattade, och skakade på huvudet.
"No, It's just one copy." sa han. Han stoppade in skivan och tonerna från One Thing strömmade ut, slöt jag ögonen, satte mig i soffan och njöt. Jag älskade det här. När det kom till Harrys snutt sjöng jag med.
"Shot me out of the sky, You're my kryptonite. You keep making me weak, yeah frozen, and can't breath..." jag sjöng, med, och om det började låta falskt började jag fnissa åt mig själv. Under Louis bit 'somethings gonna give now...' kände jag att någon glodde på mig. Jag öppnade ögonen. Louis såg förvånad ut.
"When I heard that Emelie could sing, I thought that she was the only talent of your 'group', but now! Wow!" jag rodnade lite.
"Stop do that. I'm blushing..." Jag vände bort huvudet, och gömde ansiktet i händerna. Han skrattade. När jag tog bort händerna var Louis ansikte bara några centimeter från mitt. Jag rodnade ännu mer, och försökte gömma mig i händerna igen, men Louis tog tag i dem, och såg in i mina ögon.
"Do you now what?" frågade han. "You have a beautiful face. First time I saw you I wondered if Harry didn't want you, I mean, in our videodairy he said that he wanted a girl with a beautiful face." sa han. Jag såg in i hans ögon.
"Shull I tell you one secret?" frågade jag. Han nickade. "Before I met you, I didn't like one direction so mutch." Han såg först ut som om jag skämtat, sedan såg han fundersam ut.
"Don't you like us now?" frågade han, och satte sig brevid mig i soffan. Jag log.
"Of course, do you kidding with me?" frågade jag. Han lutade sig över mig.
"What do you think?" frågade han. Hans ansikte var ännu en gång ca tre centimeter från mitt.
"You now the right answer." viskade jag, och vi kysstes.
Louis smekte min kind. Jag log. Allt hade bara varit ett stort missförstånd. Och när Louis kysste mig var det som om en stor sten lyfte från mitt bröst. Det var två månader sen sist. Jag undrade vart Niall och Emelie tagit vägen. Men jag funderade inte länge, för Louis hade närmat sig CD-spelaren, som stod mitt i vardagsrummet. Jag såg hur han tog upp One Direction-skivan.
"It isn't the real autographs at real, or?" frågade jag. Han skrattade, och skakade på huvudet.
"No, It's just one copy." sa han. Han stoppade in skivan och tonerna från One Thing strömmade ut, slöt jag ögonen, satte mig i soffan och njöt. Jag älskade det här. När det kom till Harrys snutt sjöng jag med.
"Shot me out of the sky, You're my kryptonite. You keep making me weak, yeah frozen, and can't breath..." jag sjöng, med, och om det började låta falskt började jag fnissa åt mig själv. Under Louis bit 'somethings gonna give now...' kände jag att någon glodde på mig. Jag öppnade ögonen. Louis såg förvånad ut.
"When I heard that Emelie could sing, I thought that she was the only talent of your 'group', but now! Wow!" jag rodnade lite.
"Stop do that. I'm blushing..." Jag vände bort huvudet, och gömde ansiktet i händerna. Han skrattade. När jag tog bort händerna var Louis ansikte bara några centimeter från mitt. Jag rodnade ännu mer, och försökte gömma mig i händerna igen, men Louis tog tag i dem, och såg in i mina ögon.
"Do you now what?" frågade han. "You have a beautiful face. First time I saw you I wondered if Harry didn't want you, I mean, in our videodairy he said that he wanted a girl with a beautiful face." sa han. Jag såg in i hans ögon.
"Shull I tell you one secret?" frågade jag. Han nickade. "Before I met you, I didn't like one direction so mutch." Han såg först ut som om jag skämtat, sedan såg han fundersam ut.
"Don't you like us now?" frågade han, och satte sig brevid mig i soffan. Jag log.
"Of course, do you kidding with me?" frågade jag. Han lutade sig över mig.
"What do you think?" frågade han. Hans ansikte var ännu en gång ca tre centimeter från mitt.
"You now the right answer." viskade jag, och vi kysstes.
Kommentarer
Trackback
