More than this kap.25
~Ur Emelies Synvinkel~
Jag kunde äntligen gå igen, jag kunde göra vad jag vill nu. Eller nästan i alla fall. Jag tänkte lite på hur Linn reagerat då Zayn och Tuva kysstes, vad var det som inte hade hänt på två månader? Kanske att hon inte kunnat gå på 2 månader.. Det blev visst så att jag, Niall, Louis och Linn skulle fara hem till oss, medans dom andra skulle vara hos killarna. Direkt kag kom in sprang jag in till köket och tog ut en b&j och satte mig sedan i soffan. Linn kunde fortfarande inte gå så bra, så hon kom haltande in och satte sig bredvid mig. Niall satte sig bredvid mig pånandra sidan, och såklart så satte sig Louis på andra sidan om Linn. Jag tog en paous från mitt ben&jerrys ätande och kysste Niall, länge. Efter kyssen såg jag hur konstigt Linn kollade på oss, typ lite ledsamt. Det var då jag kom på det, Louis hade ju inte kysst henne på jätte länge, vad jag vet.
"Linn, why are you looking so wierd?" frågade jag,
"I don't want to talk about it." Var svaret jag fick.
"Linn, vad är det mellan dig och han bredvid dig? Jag säger inte namnet för då fattar han.." jag kände mig smart att jag kom på att dom inte förstår svenska.
"Emelie, jag tror inte att han gillar mig längre" Jag såg hur tårarna började komma' jag skyndade mig att krama om henne.
"Såja Linn, det gör han visst, han kanske bara har mycket annat eller något.." jag hörde själv hur dummt det lät, han satt ju bredvid henne. Killarn kollade jättekonstigt på oss.
"Linn are you okey?" Frågade Niall, och väntade på ett svar engelska.
"Emelie tycker du jag ska fråga om han fortfarande vill ha mig?" hon snyftade till.
"ja, det tycker jag." Linn släppte mig och kollade upp mot Louis. Jag visade att Niall skulle vara tyst. Jag höll om Linns ena hand.
"Louis, can I ask you something and you'll promiess to awnser the truth?(stav?)" Louis kollade konstigt på Linn och nickade.
"Louis, do you still love me?" Louis blev tyst, jag kramade Linns hand hårdare, och tog oxkså tag i Nialls ena hand.
"No I don't, I love you more." han kollade försiktigt på Linn, som log lite nu.
"then, why dosen't you tutch me longer?" Linn blev nervös.
"beacuse I didn't know if you loved me.." Han blev röd om kinderna. Och dom kysstes. Jag derimot tyckte att dom skulle få vara själva ett tag så jag tog tag i Nialls hand och drog honom mor mitt rum. Vi gick i. I min walk in closet, jag höll om hans hand hårt och vi kysstes, länge. Efter ett tag märkte jag att Niall's blick hade fasnat på minbsvarta bh. Så jag drog ut han är ifrån och vi la oss i sängen. Och kysstes lite till då plötsligt....
More Than This Kap.24
~Linns Synvinkel~
Jag satt mest och var tyst under intervjun. Jag ville inte avslöja något, så att jag skulle få några hotfulla mail eller något. Om hon frågade mig något, blev jag tvungen att svara ärligt, och glatt, för att inte tidningarna skulle skriva konstiga grejer om mig. Jag skrattade om Louis drog något skämt, men jag kände mig konstig av att sitta i rullstol. Den sista frågan var så dum.
"So, do you really love your girlfriends eaven if they sit in this thing... rollchair..?" frågade hon. Man märkte att hon inte kunde vad det hette på engelska. Niall, Louis och Harry såg mordiskt på hon som interjuvade oss.
"Of course." sa Niall och Harry samtidigt. Louis omfamnade mig bakifrån.
"She's the sweetest girl I've ever seen." började hon. "I can even dump Kevin for this girl." sa han och pussade mig på kinden. Jag skrattade, och log. Han såg lika mordisk ut som tidigare, när han frågade:
"Can we go now?" sa han.
"Yeah, of course!" sa hon och viftade oskyldigt med händerna. "Bye." sa hon, och förväntade sig säkert ett 'bye' från oss också, men det var bara jag, som försiktigt lyfte handen som 'hejdå'. Jag log när vi kom ut ur den stjärnliknande byggnaden.
"Wasn't you a little bit to hard?" frågade jag.
"Maybe, maybe not." sa Louis.
"I've just got one thing to say about the stupid 'star'." sa Niall. Alla blickar riktades mot honom. "Potato." sa han. Jag började asgarva. Vi drog oss sakta tillbaka till sjukhuset. Det var två långa månader som väntade oss.
Två månader senare.
Jag reste mig försiktigt upp ur sjuksängen. Det har gått två månader, utan att jag rört mig alls, seriöst. Jag behövde sträcka på benen. Jag vinglade fram och tillbaka i rummet. Jag höll på att snubbla, men Louis tog emot mig.
"Something says me that you shull train." sa han och log.
"I now." sa jag. Hanna hade kunnat gå länge, och hon skrattade lika gott som jag och Emelie gjort åt henne när hon fick träna gå för ett tag sen. Jag reste mig.
"I want to go home..." gnällde jag.
"I don't think we can leave you alone." sa Louis. Tuva, Hanna och Annie såg på honom.
"We can take care of Linn and Emelie." sa de exakt samtidigt. Louis höjde ena ögonbrynet, och gav dem tror-du-inte-att-deras-pojkvänner-vill-vara-med-dem-efter-att-de-har-legat-på-sjuksalen-i-2-månader-blick. De ryckte på axlarna.
"Maybe, maybe not." sa Hanna och flinade.
"Girls, do you want to come to our house today?" frågade Zayn snabbt.
"Sure!" sa Tuva och log. De kysstes. Jag tittade äcklat bort. På två månader hade jag inte sätt en enda kyss. Jag hade typ blivit nobbad av Louis. Det kändes fel.
"Two months is enough." tänkte jag högt.
"Huh? What do you mean?" frågade Louis.
"Nothing. Nothing. Nothing." Jag rodnade kraftigt. "I think everything is nice right now.
More Than This Kap.23
~♥Ur Emelies Synvinkel♥~
När vi var framme vi 'Star' huset började jag och Linn garva sönder. Det huset "Star" Var lixom format som en sjärna, det var till och med gult/Orange. Sen blev alla tysta, tills det plingade i min mobil. Jag tog upp den, det var från min mamma, Hej Älsklingen, Hur går det i London?, Är Niall snäll mot dig?, du vet ju vem som är min favorit i 1D!, Saknar dig så sjukt mycket. Kan inte du & kanske Niall och kanske någon mer flyga till Sverige och hälsa på mig och pappa? I Alla Fall, Skicka autografer till mig! Vi Ses, och var Försiktig. Jag började skratta, Jag visade smset för Linn, hon började också skratta. Niall som såklart också ville se förstod typ, Älskling, 1D och at hans namn stod två gånger i smset. han vädet stod, för alla andra hade redan gått in i 'Star' huset.
"Okey, she says: Hello Darling, How does it goes in London? Is Niall nice to you?, You know who my favorit is in 1D!, I miss you so mutch. Can't you and Niall and maybe someone come and visit me and your father in Sweden? Anyway, send autographs to me! And be Careful!, Thats what she says." Niall kollade shokat på mig.
"Is she a directioner?" Sa han och skrattade lite.
"Yes.. A really big one." Sa jag och tänkte på hur mycket hon älskar one direction.
"Who is her favorite?" Kollade han och blickade lite.
"Harry, she think he is so cute and that he seem's so nice" Sa jag seriöst.
"No, kidding, you are her favorite!" Jag Kysste honom, och han kysste tbx. Jag blev fortfarade varm i hela kroppen om jag tänkte på Niall, han måste bara bli min föralltid.
"Haven't you told her that you almoste died and are hurt?" Han kollade seriöst på mig.
"Ehm, No... I don't want her to feel sad." Jag blev lite ledsen.
"My mother has always been like my best friend, when i didn't have Hanna and them. I didn't have any other friends, that's why I was crying when I sat in your wardrobe, I miss her, and I am so happy that i have so nice friends. When I was little i had no friend, everyone was evil to me, they really hurt me." Jag blev tyst, och började gråta. Niall kramade om mig. Jag viskade:
"Niall please, never ever never, leave me, I have never loved someone like i love you", Han böjde sig närmare mig, "What more can I get, A swedish, cute, nice, hot, funny girl, who has a mother that think I am the best one in one direction?" Han kysste mig, jag blev så j*kla glad.
"Lets go in to the other's" Vi skyndade oss in, tur att jag tog vattenfast mascara. Dom andra satt redan där vi skulle bli intevjuade, intevjun skulle just börja då vi klev in." Mina ögon var fortfarande lite vattniga, Jag satt bredvid Annie och Niall, Annie kramade om mig, medans Niall kramade min hand.
More Than This Kap. 22
~♥Linns synvinkel♥~
Jag såg på Emelie, som somnat. Jag suckade, och såg Tuva och Zayn komma in, hand i hand.
"Have you heard?" frågade Niall, och såg på Zayn.
"Heard what?" frågade Zayn fundersamt.
" Stars called Louis." sa Harry. Liam och Annie kom in. De såg fundersamma ut, båda två, som om Annie vetat hela sitt liv vad 'Stars' var.
"When?" sa Liam kortfattat.
"It was Linn who had the phone." sa Harry och pekade anklagande på mig.
"What have I done?" frågade jag.
"Nothing." sa Louis kort. "Tell me when they called." han log ett snett leende.
"Ehm..." jag visste inte exakt. "Maybe about nine o'clock." jag ryckte på axlarna. Killarna såg fundersamma ut.
"I think we must go there." sa Emelie tvärsäkert.
"I think we should do like Emelie says." sa Hanna. Annie och Tuva nickade.
"What do you think, Linn?" frågade Tuva mig.
"I think I want a Ben&Jerrys!" sa jag med ett brett flin på läpparna. Vi började skratta.
"no, but serious." sa Annie efter att skrattattacken slutat, ca en halvtimme senare. Jag ryckte på axlarna.
"I don't now." sa jag. "Maybe..." jag tänkte precis säga mitt förslag när Harry började vibbrera, och ett svagt ljud från något konstigt började brumma. En bil, kanske? Nej det var hanna som sjöng! Jag började asgarva. Men det var det som brusade i bakgrunden som fick hanna att låta failad. Annars var hon ju typ bra. Harry svaradde snabbt.
"Hello? Oh, we're comming at a minute." sa Harry kort.
"Stars?" frågade Zayn. Harry nickade.
"We must go." mumlade han. Jag såg förfärad ut, när Alla gick utåt, dvs att hanna och Emelie åkte rullstol.
"DO YOU LEAVE ME ALONE, B*TCHES?" frågade jag. Louis vände sig mot mig.
"Oh, of course. The B*tch is going to save your life." sa han och skrattade lågt, och kysste mig. Jag log, och han lyfte över mig till en rullstol. "We go now."
More than this kap.21
~Ur Emelies Synvinkel~
Jag kände mig lite efter, men vad var igentligen 'stars'? Jag värkade inte vara den ända som inte visste det, för att inom kort frågade Linn,
"What exaxtly are 'stars'?" hon såg lika fundersam ut som jag kände mig.
"It's a radio program who want's us to come..." svarade Louis och kysste Linn.
"But, thats good right?" frågade Hanna efter, dom bara tog frågorna ifrån mig, nästan så att jag börjar undra om dom kan läsa tankar.
"We don't know, they want us to talk about our lovelife.." Svarade Harry, och sedan kysste han Hanna.
Just då Linn öppnat munnen och börjat fråga något skrek jag:
"Stop, now it's my turn!" Sen började alla skratta.
"So what do you want to ask then?" Sa Niall och flinade mot mig.
"I don't remember" Svarade jag, och det var sant.
"Excuse me, but i also want a kiss" Sa jag och blev ledsen, men jag skrattade endå.
"Sorry, they are sold out." Svarade Niall och blinkade mot mig, då skrattade jag bara och sa,
"So bad, but then I have to go to someone else," jag kollade på runt i rummet, min blick fasnase på Harry och Louis. Niall som såklart trodde jag var seriös sprang fram till mig och gav mig en lång kyss.
"I thought they were sold out?"
"Yeh, don't you remember, you bought them." då skrattade alla, jag med.
"Now I want to ask my question! Dose star want to know about us then?" Sa Linn, hon är ganska random den tjejen.
"Yes they want to know all about you, and other stuff." Svarade Louis.
"So are you going?" Frågade Hanna, och kollade på sin älskling, Harryboy.
"We don't know.." We'll see. Nu gäspade jag till, jag var så trött, och mitt huvud gjorde ont. Just då kom jag på en ganska random sak.
"Älskar ni köttbullar?" Sa jag. Jag, Linn och Hanna höll på att garva sönder.
"Vi elska kottbollar" Svarade Harry. Jag gäspade till igen, och sonmade, just då jag gjorde det kom dom andra inn i rummet.
Förlåt för kort.. :>
More Than This Kap.20
~♥Linns synvinkel♥~
Jag ser på Emelie. Hon har kommit tillbaka från när Niall tog henne. Jag suckade avundsjukt. Lyckost som fick fara ut. Louis såg oroligt på mig.
"What's wrong, honey?" frågade han.
"Nothing." jag log. "nothing at all." jag svepte blicken över rummet. Annie, Tuva, Zayn och Liam hade farit. Vi var ensamma, jag, Emelie och Hanna tillsammans med de underbaraste killarna på planeten. Jag var hungrig, men sköterskorna vägrade ge mig mat, och sa bara;
"You can spuwe if you eating something." när hon sa så blev jag irriterad. Jag hade lust att skrika på ren svenska;
"OCH?! Jag har spytt MINST TUSEN GÅNGER. Jag kan göra det igen.", men jag höll käft. Jag visste när jag skulle vara tyst. Då gick Louis ut för bara några minuter. Jag kände mig tom utan honom vid min sida. Helt grå. Då kom Louis in igen. Han hade smugglat in en varmkorv med ketchup. Jag kände et sug efter att kasta mig i armarna och skrika;
"Thanks Baby! I love you and I can svear it on this hot dog! Do you want to marry me?", men det var bara i mina tankar det hände. Där hade han svarat;
"Of course, sweetie, shull we get marry here?".
Men nu sa jag bara:
"Thanks baby." sa jag och log.
"No problemo." sa han och flinade. Jag tog en tugga av korven, och sket fullständigt i allt annat. Då såg Emelie på Niall.
"Niall..?" hon lät ovanligt puttinuttig på rösten.
"What is it, baby?" log Niall.
"Can you PLEASE run home to me, and give me a Ben&Jerrys? I want a Cookie Daugh..!" sa hon och jag började skratta. Det slutade med att alla i rummet skrattade, och en sjuksköterska kom och bad att vara tystare.
Efter ett LÅÅÅÅÅÅÅÅNGT tag.
Klockan hade blivit mycket. Emelie hade ätit upp sin Ben&Jerrys och Hanna hade somnat. Louis satt på en stol bredvid min säng, och strök min kind. Jag log sömnigt.
"You must sleep honey." sa han och log.
"If it must be so..." sa jag, och slöt ögonen. "Goodnight."
"Good night sweetheart." sa han. Jag hörde att han tappade något i min säng, men jag orkade inte leta efter vad det var. Jag var alldeles för sömnig. Jag somnade.
Nästa morgon.
Jag vaknade av att något vibbrerade i sängen. Jag såg hastigt upp. Min fot var upphängd för att den skulle läkas på något mysko sätt, och jag försökte sätta mig upp, men det gick inte. Det var något vid min sida. Jag tog saken, och det var LOUIS mobil. Det var ett okänt nummer. Jag svarade, och gäspade.
"umh...ello?" mumlade jag.
"Hi." sa en hurtig röst. "I'm Kendra from the Radiocanal 'Stars'. Who are you?"
"I'm Liiiinn..." det där med Linn var för att jag sträckte på mig.
"Oh, you are the girl who has a realitonship with Louis. By the way, where is hi?"
"Not here." sa jag, och lade på.
Någon timme senare.
Louis, Niall och Harry kom. Hanna hade inte vaknat än, så Harry fick skaka liv i henne. Niall och Emelie kysstes. Jag sträckte fram mobilen.
"One from 'Stars' called you." sa jag och log lite. Louis såg lite förskräckt ut. Killarna glodde på varann.
"Oh no..!" mumlade Louis. "Not good."
More than this kap.19
-Ur Emelies Synvinkel-
Jag ligger där helt tyst, jag är nästan död, och det finns inget jag kan göra. Jag vill se Niall le mot mig, Jag vill se Linn ligga där i sängen bredvid mig, jag vill se alla andra, se dom vara lyckliga. Jag skulle inte kunna lämna dom nu, specielt inte Niall. Jag ser ett ljus, jag känner något blött som droppar ner på min arm, och jag känner någon som kramar om mina händer. Ljuset blir starkare och starkare, mitt hjärta börjar slå igen, och jag orkar äntligen sakta men säkert öppna ögonen. Allting är bara ljust till en början, men jag börjar sakta men säkert kunna se igen, ingen ser att jag vaknat, alla tror att jag är död, eller så nära på man kan vara. Jag kollar runt lite i rummet jag ser Niall sitta bredvid mig det var han som hade gråtit på min arm och kramat om mina händer. Jag vänder mig lite sakta om, jag ser att Linn sover, hon gråter och skriker:
"Emelie dö inte!" Jag kollar runt lite till, och ser att alla gråter. Jag kan inte bara ligga där längre. Jag vänder mig mot Niall, tar ett hårt gräpp om hans händer och jag viskar,
"Niall, calm down, I'm here, I will always be wiht you" Han bara kollar mig i ögonen, och svarar,
"This isn't true, Emelie i tought I had lose you" han såg fortfarande ledsen ut med tårar i ögonen.
"But you haven't" jag log lite, och sedan skrek jag,
"Guys i'm alive? So why are you crying that mutch?" Alla bara stirrade på mig. Dom hade inget att säga, dom bara sprang fram till mig och kramade mig. Jag hoppas värkligen att jag inte svimmar igen. Jag vände mig mot Niall och kysste honom.
"I will nevereverneverevernever live you" jag kollade på honom, han var så vaker.
"Pleaseee, can someone take my out of here?, just for a while?" jag kollade runt och väntade på en reaktion. Efter ett tag räckte Niall upp handen,
"I can take you out sweetie" sa Niall, och lyfte upp mig och satte mig i en rullstol som fanns utanför rummet.
"So were do you want to go?"
"just take me somewere" Svarade Jag och Niall tog mig till en finfin park, han lyfte upp mig från rullstolen och satte mig på en bänk, och han satte sig bredvid mig.
"How are you?" Frågade han och kollade mig i ögonen, jag svarade inte, utan kysste Honom bara.
"Do I really have to stay on the hospital in 2months?"
"Yes you have to, you almost died, I cant live without you, stay for me?" Han kollade på mig med valpögon.
"Well, I gues i could stay.. But just if you come visit offend and you have to come and sleep overe sometime.." Jag kollade hoppfullt på honom.
"I wouldn't have it any other way" Sa han och blinkade mot mig. Jag började skratta, mycket.
"Why are you laughting that mutch?" Niall blev förvånad.
"Can't we go to your wardrobe?" sa jag och blinkade finurligt mot honom, nu började han också skratta.
"Baby you light up my world like nobody els, the way that you flip your hair gets me overwell" sjöng jag, Niall kollade konstig på mig.
"what is it?" frågade jag.
"You can sing" svarade han. Jag blev väldigt förvånad, vad trodde han? Att jag var helt tondöv eller?
"yes, you can sing to" Sa jag då, han flinade bara.
"I didn't meen it like that" vi skrattade bara. Tänk att jag nyss var typ död, och nu sitter jag här min livs kärlek.
"Niall, think, What if i will be the girl that you will marry" Sa jag, och rodnade.
"I think you wil be that girl. But we have to go back now.." svarade han och lyfte upp mig, satte mig i rullstolen och vi for tillbaka till sjukhuset. När vi var framme vid sjukhuset skulle just dom andra fara.., fast Louis skulle fara lite senare för att Linn hade inte vaknat än. Niall sa att han också borde fara, han kysste mig. Men jag släppte inte hans hand. Jag viskade till han:
"Please sty, at least until Louis are going, i'm sceard of hospitals and darkness.." sa jag och fick tårar i ögonen.
"Why didn't you tell me that?, i can stay as long as you want." jag flyttade lite på mig i sängen och Niall la sig bredvid mig. Han pillade i med ena handen i mitt hår och den andra handen höll han om mig med. Då högg det till i mitt huvud igen.
"Aotch, my head!" jag gjorde en grimars.
"I think you sould sleep now honey"
Jag vände mig om mot Linn, och jag såg att Louis pysslade om henne och gav shon en puss på pannan.
More Than This Kap.18
~♥Linns synvinkel♥~
Jag vaknade upp efter ett bra tag. Alla glodde på Emelie, som låg och sov.
"w-what's happening?" frågade jag. Alla blickar riktades mot mig. "Wow. I'm alive if anybody did see that." Det kanske inte var rätt tillfälle att vara ironisk, men det bara kom ur mig. Niall hade tårar i ögonen. Ähum... hade jag sagt något dumt. Louis var redan framme vid min säng.
"Emelie is... she is in a faint, or..." han fick inte fram ett ord till.
"WHAT?!" vrålade jag. "SH...SHE CAN'T BE DEAD?!" jag var väldigt upphetsad.
"Ehm... Yes... she infact she can..." sa han. Då föll allt på plats. Emelie orkade vara vaken på grund av att hon snart skulle dö ändå! Jag började böla som en liten 5-åring. Jag grät, och jag grät. Efter ett tag slutade jag skrik-gråta, och snyftade bara. Jag visste att det kanske skulle kännas pinsamt, men nu när Emelie kunde vara död sket jag fullständigt i allt. Jag stirrade upp i taket. Louis, som satt på min säng strök bort en tår från min kind.
"It's gonna be okey." sa han, men hans röst var brusten, och höll nästan inte över hela 'okey'.
"I don't trust you." viskade jag.
"Trust me." viskade han tillbaka.
"Why?"
"Beacuse a boy wants a girlfriend who can trust him." sa han. Jag snyftade.
"Okey..." sa jag. Jag orkade knappt se på Hanna.
"Do you think she's gonna be alright?" frågade jag, och glömde att jag kunde prata svenska med henne.
"At 100 procent." sa hon och log. Jag nickade, och slöt ögonen. Jag mådde bättre nu. Jag var nog påväg att somna igen. Jag kände något smeka min kind. Jag somnade.
Jag vaknar, och sätter mig upp. Mitt huvud hade slutat göra ont. Mitt ben var helt igen. Jag såg mig omkring. Jag låg i mitt rum. Louis såg på mig med ett snett leende. Han höll i något i famnen. En sån där söt King Charles Spaniel. Jag såg förvirrad ut.
"Linn, shull we go out with the dogs?"
"Okey?" mumlade jag, och en till hund kom in i rummet. Sedan kom Zayn och Tuva, Liam och Annie och Harry och Hanna.
"Where is Niall and Emelie?" frågade jag.
"Who's Emelie?" frågade Louis. "Oh, the girl who died for two years ago." Jag såg förvirrad ut.
"WHAT? And where is Niall?" frågade jag.
"He killed himself when Emelie died." svarade han.
"no." skrek jag.
Louis som satt vid min sida under hela tiden hörde hur jag mumlade i sömnen;
"No..! She can't be dead..!"
More Than This Kap.17
~♥Ur Emelie's Synvinkel♥~
Jag kände mig så trött, Jag vände mig mot Linn, och såg att hon hade somnat, Åh jag vill också sova.
"Can I sleep now mommy? Please" Sa jag och gäspade. Alla kollade konstigt på mig. Niall gick fram till mig och frågade:
"How are you?" Han såg frågande ut, Jag bara räckte ut tungan som jag brukade göra då jag var liten, och sedan svarade jag,
"Who exactly are you?, are you my brother?" Jag försökte hålla mig från skratt, men eftersom jag var bra på att luras om hur jag mår sedan jag var liten gick der perfekt!
"No, I am not your brother?" Niall och alla andra kollade konstigt på mig.
"OMG, NOW I KNW WHO YOU ARE!, YOU ARE NIALL HORAN!, YOU ARE A MEMBER IN ONEDIRECTION!", Jag kunde inte hålla mig för skratt längre, Niall såg så rolig. Det fanns några fördelar med att ha en hjärnskakning, förutom att huvudet värkte så sjukt mycket.
"Niall, just kidding, I love you" Sa jag och flinade lite.
"Haha, funny." Sa han medans alla andra skrattade förutom Linn som fortfarande sov.
"I really want to sleep now, for how long do I exactly have to be here?"Sa jag medans jag gäspade igen. Niall ville inte svara på det, han bara satt tyst.
"You have to stay here for about 2months." Svarade Tuva.
"WHAT?, TAKE ME FROM HERE NOW!, IF MY FOOT JUST DIDN'T HURT THAT MUTCH I WOULD GO AWAY FROM HERE NOW!, aotch, my head." Jag kände mig arg och mitt huvve värkte så ruskigt mycket.
"We can't" svarade någon jag såg inte exakt vem.
"Do I Have to stay here 2months alone wiht just Linn?"Sa jag, och kollade på Linn.
"Yes, but we'll come wisit every day." Svarade Annie som kollade in i Liams ögon, och dom kysstes.
"Ah, I am so angry now." Sa jag och sedan blev allt svart igen, jag hörde bara Niall skrika mitt namn.
More Than This Kap.16
Beep, Beep, Beep, Beep.
Jag vaknade av ett sjukt störande ljud. Jag undrade vad det var. Ähum... Jag hade ont i huvudet. Det kändes som om det höll på att explodera. BOOM! Huvudet exploderade. Nej, jag skojar bara. Jag tänkte kasta av mig mitt svarta täcke, och gå ner och äta frukost. Men täcket var inte svart. Nähe?! Jag såg förvirrad ut. Jag låg inte i min egen säng, i vårt hus. Jag låg i ett helt okänt rum. Läskigt. Jag såg mig oroligt omkring. Plötsligt kände jag en hand som strök undan en chokladbrun hårslinga ur mitt ansikte.
"W-where am I?" frågade jag, och huvudet exploderade (nästan) igen. Jag kom alltså ihåg att jag var i England, i London och så. En hand strök min kind. En mjuk hand. Jag försökte vända mig åt det hållet där handen kom från. Det var svårt, men jag lyckades. Louis satt på sängkanten på min säng. Han log med munnen, men ögonen var lika oroade som nyss.
"So you're awake now..." sa han. "How do you feel?"
"Good." ljög jag. Han lade huvudet på sned och såg misstänksamt på mig.
"Don't lie for me..." sa han.
"Sorry." mumlade jag. "I don't feel well. Are you happy now?"
"Why shull I be happy when my girlfriend has a concoussion of the brain?" frågade han mig.
"A what?" frågade jag.
"A concoussion of the brain? You now..." han tog fram sin mobil, och gick in på google translate, och metallrösten sa
på svenska;
"Hjärnskakning."
"Oh." sa jag och såg lite frånvarande ut. Alltså en hjärnskakning. "What did happend?"
"You, EmeEmelie and Hanna did biking at one tripplebicycle. Then you crashed in a tree"
controll you very mutch." sa han. Då kom det in någon i rummet. Det var en tjej klädd i svart och rött.
"Linn!" ropade hon och sprang fram till mig. "How are you?"
"Who are you?" frågade jag. Hon såg skräckslagen ut. "No, I just kidding Tuva." Tuva pustade ut, och log,
"Tur för dig." sa hon och flinade. Zayn kom in i rummet.
"Louis? Is Linn awake?" frågade han. Louis nickade. Han kom fram, och såg på mig.
"Yeah, she is awake." sa han och flinade.
"Wait, wasn't you just really... boring?" frågade jag. Skratt. Då kom det in en sköterska, som bad mina vänner att gå
ut. Jag suckade, och tänkte: FUUUUUUUUUU.
"When shull I get home?" frågade jag.
"In two months." sa hon. TVÅ MÅNADER?! Det är ju hur lång tid som helst!
"and about my friends?"
"You Mean Hanna and Emma-lee?"
"Emelie." rättade jag henne.
"Okey, but your friend Hanna is going home in one month. She has one twisted wrist, and one broken leg." sa hon.
"And your friend Emma-Lee..."
"Emelie." rättade jag igen.
"... has one twisted foot and a concoussion of the brain, as you." sa hon. "So she will stay.. in maybe 2 months she
too. And you.." hon stannade tvärt. "We must check you." jag nickade.
"You can do it now!" log jag. Hon suckade.
"It was beacuse of that I camed." sa hon, och rullade ut min säng, som stod på hjul ut ur salen. Jag kom in i en sal,
där en doktor väntade på mig. Han gav mig en mask, med sövande medel. Jag somnade...
Senare.
Jag vaknade igen, och stod nu i samma rum som Hanna och Emelie. Hanna sov, och Emelie pratade tyst med de
andra. Emelie låg ju mittemellan oss, och när jag vaknade, så såg ju de andra det. De såg på mig. Jag glodde tillbaks.
Emelie glodde också på mig. Vi glodde på varann i kanske två minuter, sedan kom Louis fram till min säng.
"Do you leave me now?" sa Emelie, och flinade.
"I think Louis wants to talk with her girlfriend first." muttrade jag, och fnissade. Men jag var trött. Jag fattade inte att
Emelie orkade vara vaken. Louis satt på min säng.
"I'm tired..." mumlade jag.
"You can sleep, it's okey." svarade han.
Då somnade jag...
More Than This Kap.15
~♥Ur Emelie's Synvinkel♥~
Jag var nervös över vad det skulle stå i tidningen, villka bilder det skulle vara, och sånnt. Vem skulle dom hoppa på denhär gången? Hanna började läsa:
WE HAVE FOUND ONE DIRECTIONS SECRET LOVE, Linn, Annie, Hanna, Tuva och Emelie. THEY AREN'T THAT SECRET ANY MORE!, JUST LOOK AT THOSE PICTURES. I JUST HAVE ONE THING TO SAY, OH MY GOD!
och sedan kom dom, bilderna från då vi var på Nandos.. Det var ganska blandade bilder, jag störde mig mest på bilden då jag & Harry ''bråkade'' Och texten under den bilden, Oh, that love didn't hold on long. Eller, nej den bilden var nog inte den jag störde mig mest på, det måste ha varit den på mig och Niall då vi kysste varandra. Eller igentligen var det ju texten under jag störde mig på, Oh, what a b*tch that girl is, first Harry and no Niall. Fy f*n vad sur jag blev. Just då jag sprungit till mit rum, hörde hörde detdära iriterande ljudet, You have a messinger. Jag kollade vem det var från, jag blev lite gladare, det var från min lilla Niall, det stod: If you are mad at the gossip Journal, think at me, or maybe the cupcake, ♥, jag skrattade lite tyst för mig själv och svarade: Haha, funny!, but i hate that gossip Journal. Svaret kom fort: Think at it this way, it's a pritty good picture, if you want to me and the boys can come an make you all a bit happy! Jag svarade så fort jag kunde: Yeees, come fast!♥ Redan 10minuter senare öppnades ytterdörren, och in kom killarna och Annie. Annie gick såklart och kramade Liam's hand. Vi alla satte oss i en av sofforna. Jag såg hur Linn och Louis började kyssas, medans Hanna satt och pillade i Harrys hår. Själv satt jag och tänte på det som hade stått i tidningen. Niall förstod vad jag tänkte på, och försökte få mig på andra tankar genom att kyssa mig. Det funkade inte. Eller jo det gjorde det, men ändå.
"NOW I KNOW!" Skrek jag lite tjejigt och sprang mot köket, det första jag hade köpt då jag vann pengarna var en stor kyl med Ben&Jerrys, så nu skulle jag tröst-äta. Jag öppnade kylen och tog ut en Cookie Dought och en stor sked och sprang sedan tillbaka och satte mig i Niall's knä. Då alla samlades runt mig för att få smaka.
"It's MIIIIINE!" Skrek jag lite barnsligt,
"Take a own!" Skrek jag igen.
Alla sprang som galna till kylen (jag var stolt, för jag visste att det skulle vara ett bra inköp att ha en b&j kyl), förutom Niall eftersom jag satt i hans knä.
"I waaant" Sa han, jag vände mig mot han och tryckte in skeden i hans mun, Sedan tog jag tbx skeden och satte mig bredvid honom istället så att han kunde gå och hämta en egen. Linn som direkt hade ätit upp sin b&j sprang genast för att hämta en ny. Då hon hade ätit typ 4stycken och var påväg för att hämta sin 5:te så började alla skrata och Louis frågade:
"How mutch can you really eat?" Han såg lite fundersam ut.
"This is nothing, Emelie has ate 10,5 on one day" Sa hon och kollade lite retsamt mot mig. Efter det började alla skratta.
"Do you want to share one whit me?" Zayn vände sig mot Tuva och blinkade med ena ögat.
"Okey" Svarade Harry som satt bortanför Tuva.
"Shut up!" Sa Hanna och tryckte upp en sked b&j i Harrys mun, när han svalt glassen svarade han:
"Sorry, more please honey" Hanna tryckte in en till sked i Harrys mun. Sen blev jag överaskad av en kyss.
Dagen efter!
"Hey Emelie, does you and the other girls want to go out bikeing whit us today?"
"Yes sure that would be awesome!"
"Okey, come to the bike path in an hour, it's next to the beach"
"Okey, se you guys there!" Tjejer, vi ska och cykla idag med killarna!, gör er redo, vi ska vara på cykelbanan om en timme.
En timme senare.
Det var cyklar man kunde vara 2 till 5 personer på, har aldrig sätt något liknade. Det blev i alla fall, jag, Hanna och Linn, på en cykel, sen blev det Annie och Tuva på en cykel, och sen blev det alla killarna på en cykel. Vi tjejer delade upp oss för det kändes farligt att vara 5stycken på en cykel. (Min ide att det kunde vara farligt.) När vi hade cyklat en bit kom det en lång nerförsbake, och på cykeln jag satt fungerade visst inte bromsarna.
"AHHHHHHH, OMG WE AR GOING TO DIE!" Skrek vi sammtidigt. (jag,Linn&Hanna), Sen blev allt svart. Det sista jag kom ihåg var att vi for in i ett stort hus, och att jag hörde Niall säga att han älskar mig.
Jag vaknade upp senare i ett ljust rum, Jag hann inte se så mycket fören Niall slängde sig på mig.
"Where am I?, and where are the other girls?" Halv skrek jag.
"You are at the hospital, Linn and Hanna is in the other room, Linn has a big concussion of the brain, and Hanna has an crochet weist. That's what they found so long.. it can be something more." Jag blev shokad, Linn hade en stor hjärnskakning medans Hanna hade vrikat foten, och dom hade typ inte hittat allt än?
"Is it something wrong with me then?" Niall kollade mig i ögonen, och svarade,
"They have just find a crochet foot, you will be fine." Jag såg på Niall att han värkligen hoppades att det inte var något mer. En vrikad fot, det kommer ju läka ganska fort, men tänk om det är något mer.
"Niall, please kiss me." Han var för långt bort för att jag skulle kunna kyssa honom själv. Han kom närmare och kysste mig.
"You can lie beside me if you want to" Jag försökte komma på något som skulle göra båda gladare.
"Ehm sure, but i have to be careful, you can have something more that's hurted" Han log sitt finaste leende.
"I am happy that I'm not an icecream, beacus then i had melted, cuz you are so cute" Sa jag och kysste honom försiktigt, jag kände att det hög till i huvudet och allt började bli svart igen.
"Oh, my head." Var det sista jag kom ihåg innan allt blev svart.
More Than This Kap.14
~♥Linns Synvinkel♥~
Jag kände mig hungrig efter allt skrattande. Jag slet åt mig Louis arm, och kollade vad klockan var på hans armbandsur. Kvart i sex! Inte så konstigt att jag var hungrig! Louis tog tillbaka sin arm.
"That's my arm! You allready have two!" sa han och flinade. Jag höjde ena ögonbrynet.
"Funny." sa jag, och sedan började jag asgarva. När jag skrattat ett tag såg jag mig omkring. Liam och Annie pratade lågmält. Hanna och Harry kramades, Tuva och Zayn kysstes... Och Emelie och Niall skrattade fortfarande. Louis höll en arm runt mig, och jag lutade mig nöjt mot honom.
"Louis..." mumlade jag.
"Yes..?" svarade han och log det där underbara sneda leendet som fick mitt hjärta att skutta till.
"I'm hungry." sa jag halvhögt. Alla verkade ha hört det, för alla sa;
"Me too." jag fnissade.
"I WANT NANDOS!" vrålade Niall, och Emelie skrattade.
"I WANT PIZZA!" ropade jag.
"WE SHOULD EAT NANDOS!"
"NO, PIZZA." svarade jag. Då såg Louis på mig med det där leendet.
"I think we should eat nandos." sa han. Jag såg förvånad ut.
"Why?" frågade jag.
"Do you remember that we did met?" frågade han.
"Ya, at a Nandos-resturang." sa jag, och log.
"Exactly. And where do you think I did fell in love with you..?" han log.
"At that Nandos-resturang..?" mumlade jag.
"Right." Han pussade mig på munnen.
"And Linn had all right, and she wins one billion dollars!" skrek jag, och vi började skratta.
SENARE.
Vi satt inne på Nandosresturangen och åt. Vi skrattade väldigt mycket, och det gjorde nog inte mycket, för det var typ inga andra där. I allafall inga fans. Jag trodde jag hörde en kamera klicka, men jag kanske inbillade mig allt. Jag tog en tugga till av min mat. Efter maten betalade Harry notan, och Emelie sa;
"Why did you pay? I have SO MUTCH cash that... that.." hon kom inte på något bra att säga.
"I did pay beacuse... Beacuse..." Harry kom inte heller på något bra att säga, så de stod där rätt länge, och bara;
Beacuse... beacuse... beacuse, och that... that... that... Vi skrattade ganska mycket, och när det blev alltför störande fick Niall tyst på Emelie genom att kyssa henne. Och Hanna gjorde samma sak, fast hon kysste inte Emelie, utan Harry. Efter kyssarna skulle vi fara hem. Jag kramade Louis hejdå, och sedan for vi hemåt.
Nästa dag.
Jag vaknade och sträckte på mig, och gäspade stort. Sedan lufsade jag ner till köket, där Emelie, Hanna och Tuva redan satt. Tuva berättade att Annie farit till Liam tidigt på morgonen. Jag nickade trött.
"Och Louis kom med den här." sa Emelie, och räckte fram tidningen.
"Men..." suckade jag. "Han är så j*kla givmild. Och het... Och snäll... Och söt... Och..." och så höll jag på ett bra tag. Tjejerna skrattade. Jag log.
"Så Hanna, hur går det med Harryboy nudå?" sa jag, även om jag visste svaret. Nej, vänta lite. Harryboy! Jag började asgarva. Emelie och Tuva skrattade redan.
"Men du Hanna, kan inte du läsa upp det som står i tidningen sen?" frågade jag. Hanna tog tidningen.
"Okej." sa hon och harklade sig.
More Than This Kap.13
~♥Ur Emelie's Synvinkel♥~
Jag kännde mig så j*vla, fking nere. På dendära tidningen, bilden som kunde förstöra allt. Det var inte mitt fel att Harry inte var säker på vem han skulle prata med, och valde mig, Han ville bara ha råd om hur han skulle säga att han gillade hanna. Det var bara en tröstande kram. Men enligt tidningen var det så mycket mer. Jag tyckte så synd om Hanna. Och jag hade kännt hu Niall flyttat sig bort ifrån mig. När vi var framme vid Hanna såg jag att hon hade tårar i ögonen, Annie hade som tur var redan pratat med henne lite i alla fall.. Jag viskade mot Hanna och Annie,
"Please don't be mad, it was nothing"
"Hanna, sweetie, it was nothing, okey? I love you." hörde jag Harry säga, just då jag så Niall gå iväg, han var på väg ut.
"Promise?" hade Hanna svarat.
"I Promise" Svarade Harry, och dom kysstes. Länge. Jag sprang efter Niall, han kan inte ha hunnit långt. Jag hade rätt, han satt bara utanför huset, det lät som om han grät. Jag gick försiktigt närmare, satte mig bredvid honom, tog handen och drog den i hans hår.
"Niall, please, I love you!" Jag kände hur tårarna började komma.
"No, you don't, you love Harry. How could i be so stupid?" Jag hörde hur han grät, och jag började också gråta.
"Niall please, I will never ever love someone more than I love you, please trust me." Han kollade försiktigt upp mot mina tårfyllda ögon. Jag flyttade närmare honom och kysste han, länge.
"I'll never let you down, I love you" Sa jag.
"I trust you, but just beacuse I love" Svarade han. Jag to Niall's hand och kramade den så hårt att jag trodde han skulle få blodstopp. Vi gick in till dom andra. Alla var nu i vardagsrummet, jag såg hur alla kollade argt på mig. Jag såg Hannas vattniga ögon. Jag visste att jag skulle vara tvungen och säga något.. Jag visste bara inte exakt vad.
"Please Trust me, I don't want Harry to something else then a friend." Jag såg hur alla kollade på mig, men denhär gången visste jag värkligen inte vad jag skulle säga, det var Harry som räddade mig.
"Don't be angry at Emelie, she was just helping me. She gave me advice how I would tell Hanna that i loved her. She was just a nice friend okey?" Jag kollade runt i rummet, mina, och många andras ögon var fyllda av tårar. Hanna kom fram till mig, och kramade mig. Jag kramade såklart tbx. Då sprang Linn fram till oss och skrek:
"GRUPPKRAM", killarna värkade förstå vad vi menade då Tuva och Annie också sprang fram och kramade oss. Vi stod där ett tag, och kramades. Sedan satte vi oss i soffan. Tuva och Zayn kramade om varandra, Annie och Liam kunde knappast släppa ögona från varandra, Linn och Louis kysstes, Harry och Hanna vet jag inte vad dom gjorde, själv satt jag och skrattade i Niall's knä. Jag var varm av lycka i hela kroppen. Och så rolig som jag är så kom jag på det bästa skämtet, och typ det enda jag kunde på engelska.
"Listen up everyone, you want to hear a joke?" Alla svarade såklart ja.
"Once upon a time, there was 2 cupcakes who was in an oven, then one of the cupcakes said: It's getting hot in here, then the other cupcake screamed: OMG, IT'S A TALKING CUPCAKE!" Jag dog av skratt. Men det var bara jag o Niall som skrattade, eller jo efter att vi skrattat i typ en halvtimme började dom andra också skratta.
More Than This Kap. 12
-Hannas Synvinkel-
Jag vaknade av att jag hörde MYCKET skratt. Vänta, hade jag somnat igen? Och varför var det så j*kla mörkt? Jag såg mig omkring. Ehum... Kläder, kläder, och ännu mer kläder? Vad tusan? Jag visste inte vad jag skulle göra.
"H..Hello?! Is it anybody there?" ropade jag. Jag hörde ännu mer skratt.
"So now have Sleeping Beauty woke up from the 100 years rest?" sa någon. Jag antog att det var typ Louis, Harry eller typ Niall, för Zayn och Liam hade varit så himla dryga.
"Can someone help me out of here?" frågade jag. Det kändes som om jag var instängd. Instängd, kläder... Jag försökte komma på vart jag var. Instängd, kläder, instängd, kläder.. JUST DET! En garderob. Jag råkade riva ner ett klädesplagg över huvudet, och jag hörde hur någon öppnade dörren.
"Harry..." det var Linn som pratade. "Hanna has your underwear at her head." jag stönade av pinsamhet, och jag hörde en massa skratt. Jag kände hur Linn drog ut mig ur garderoben. Jag kände hur alla stirrade på mig, grymt pinsamt. Jag tog bort underkläderna från huvudet och satte mig när på golvet.
" Can you read for me now Louis? " sa Linn.
" Sure sweetheart " He started to read.
" It´s not moutch to say, look at the picture " Tidningen skickades runt, när den kom till mig blev jag lite allmänt nere. En bild på Emelie och Harry. Jag trodde självklart att det inte att det betydde någonting, men man vet ju aldrig. Tidingen kom till Harry, Louis och Linn. Dom kollade på bilden, ingen sa något. Jag tittade djupt in i Emelie´s ögon. Jag satt och stirrade på Emelie. När alla hade sett det så skrek Emelie
" It´s nothing. " Harry tyckte att Linn hade rätt. Jag tror att jag också höll med, men jag vet inte. Jag reste mig upp och gick. Gick mot köket,
" Stanna Hanna " hörde jag Annie säga, men jag fortsätte att gå. Jag satte mig ner på en stol, och började läsa en tidning som låg framme. Annie kom till mig och satte sig ner och började prata. Jag visste att det inte var någonting. Men ändå. Efter det kom Emelie och Harry.
More Than This Kap.11
~♥Linns Synvinkel♥~
Jag hade tänkt säga något retsamt till Annie, men det var inte tid till det just nu. För Louis hade visst gått ner och hämtat nya tidningen. Jag vägrade läsa, för jag ville inte knövla sönder den igen.
"Can't someone read for me?" frågade jag. Hanna började visst vakna, för hon gäspade, och sträckte på sig. Hon mumlade något på svenska, typ; Köttbullar utan ketchup... Jag fnissade tillsammans med Emelie och Tuva. Annie var för upptagen med att se drömskt på Liam. Jag fnissade åt Annie. Louis höjde ena ögonbrynet.
"What is so funny?" frågade han. Jag såg på in i hans blåa ögon. Jag log snett.
"You shouldn't understand." sa jag. "Girlhumor." han himlade med ögonen.
"Since when have you been a girl?" frågade han. Emelie, Tuva och Hanna skrattade. Jag flinade och boxade till honom på armen.
"But please can someone read for me now?" frågade jag. Louis räckte upp handen.
"I can do it." sa han. Sedan började han läsa, först tyst, och sedan höjde han ännu en gång ena ögonbrynet. "Nothing about you." sa han. "But about Harry." så fort han sa 'Harry' så ryckte Harry till.
"IT WASN'T ME!" ropade han, och hanna vaknade. Emelie fnittrade.
"Hum?" mumlade hon. Jag ryckte tidningen ur Louis hand och slog löst på Hanna med den.
"WAKE UP!" vrålade jag. "WAKE UP OR DIE!" Hanna såg på mig.
"I choose die." sa hon. Då började jag kittla henne, och hon skrattade så hon höll på att dö. "STOP! STOP! STOP!" skrek hon.
"You choosed die." sa jag. Ett skratt bröt ut i rummet. Hanna höll upp händerna så gott det gick i ett 'T' och skrek;
"TIMEOUT! TIMEOUT!" skrek hon. Sedan gäspade hon, och ställde sig sömnigt upp. Sedan gick hon några steg, innan hon nästan somnade mot väggen. Skratt utbröt igen. Harry reste sig, och såg på Hanna med ett höjt ögonbryn. Han lade armarna i kors över bröstet.
"serious?" sa han. "How tired can she really be?"
"Really tired." sa jag och flinade.
"Do you now what? Take her to your warderobe, and let her be there for a while. After that you and she gonna have really nice moments together." sa Niall, och såg retsamt på Emelie, som började rodna. Ännu en gång började vi skratta, då Harry faktiskt tog Hanna i sin famn, och bar henne till sin garderob, och stängde dörren bakom sig. Jag fnissade. Om någon skulle fråga mig hur det är i London på en skala från ett till tio, är mitt svar 1000000. Eller kanske 999999, för fortfarande hade ingen läst tidningen för mig.
More Than This Kap.10
~♥Ur Emelie's Synvinkel♥~
Vi satt där och såg filmen, med skräckfilm menade ju inte jag något sånnthär. Jag är alltid den som blir rädd för ingenting, jag är så feg. Jag kände hur jag hoppade till iprincip hela tiden, som tur var satt jag bredvid Niall, han förstod att jag var rädd så han satt och kramade mig. Han är bara så gullig, jag kunde inte låta bli att snegla på han då och då (typ 24/7). Jag såg hur Hanna och Harry började kyssas. Alla bara stirrade på dom förutom Annie hon busvisslade också. Sen drog Harry med Hanna upp till hans rum, det blev nog lite för mycket med alla som stirrade. När filmen Äntligen var slut höll typ alla på att somna. Men då sa killarna att vi kunde sova där, dom ville nog inte låta oss köra hem mitt i natten. Jag var lite tveksam, men samtidigt jätte trött. Jag somnade i soffan, men vaknade lite senare av att jag föll ner på marken. Niall som tydligen inte gått och lagt sig än stog bara och skrattade åt mig. Han gick fram till mig och kollade mig i ögonen,
"How are you?" Nästan viskade han.
"I'm just fine, thanks" Svarade jag, jag vet inte varför jag viskade, men det blev bara så.
"Did you mean what you said to me?" Fortsatte jag, jag viskade fortfarande.
"Shhh.." Sa han och kollade djupare in i mina ögon, och kysste mig. Jag blev såklart varm i hela kroppen och kysste tillbaka.
"Niall, Jag älskar dig" Jag visste att dom förstod vad det betyde på svenska, så jag utnytjade tillfället, och kände mig dessutom som att jag hade bra humor, för det är så jag är känd. Tro det eller ej, men jag är den roliga av oss tjejer, eller hur var det nu igen..
"Emelie, jag elskar dig, but please can we speak english?" Svarade han, jag småskrattade.
"Maby i'll learn you Swedish!"
"Awesome" Jag såg att Niall var lite fundersam, jag tror nog han undrade vad jag höll på med. Jag gäspade.
"Are you tierd sweetheart?, come you can sleep in my room." Han tog tag i mig och drog mig till sitt rum, jag såg garderoben jag suttit i, allt var sig likt. Han bäddade om mig i sängen och pussade mig försiktigt på pannan. Jag somnade direkt. Då jag vaknade låg jag visst och kramade om Niall som hade lagt sig bredvid mig. Pinsamt tänkte jag. Jag gick upp och fixade till mig så gott det gick eftersom jag inte hade så mycket med mig, sedan gick jag ner och satte mig i soffan, då kom Tuva. Hon berättade om att hon hade sovit i Zayns rum, och hur söt han var mot henne.
"Omg, han är bara sååå het,söt&Gullig, hur kan det rymmas så mycket i en person?" Sa tuva till mig, jag bara skrattade och svarade,
"Varför säger du inte till han att du gillar han då?, man ser ju att han gillar dig."
"GÖR MAN?"Skrek tuva.
Just då kom Niall, Zayn, Louis & Linn ner.
"English Please girls!" Sa Louis, medans han kramade Linn's hand.
"Hehe, this is girl talk" Svarade jag, och blinkade flörtigt med ena ögat. Niall kom ner och kysste mig, jag blev genast mycket gladare.
"I wonder what happend with Harry and Hanna?" Sa Linn helt plötsligt, sedan sprang alla upp mot harrys rum, där låg dom och sov. Och harry kramade hanna, eller tvärtt om, det var lite svårt och se vem som gjorde vad.
"Aw, so cute" Sa Linn.
Då kom Liam och Annie ner för trappen, Annie kramade Liams hand. Liam kollade in i Annies ögon och log. Det var tydligt att dom var mer än bara vänner.
More Than This Kap. 9
~♥Ur Hannas Synvinkel♥~
Efter frukosten gick jag upp på mitt rum för att göra mig klar. När jag kom in såg jag min mobil som låg på bordet, jag kollade. 2 nya medelanden. Jag kollade på det första, från en kompis i Sverige.
" saknar dig, hoppas ni har det bra " jag svarade. Jag hörde att dom ropade nerifrån köket att jag skulle komma. Jag skyndade med att välja en snabb och snygg outfit och klädde på mig. Är jag kom ner sa hörde jag Louis säga
" We are going to the other boys, hurry up " Senare efter en halvtimme så satt vi i bilen på vag mot dom andra killarna, ?jag började prata med tuva.
" Vet du vad vi ska göra? " jag log mot henne.
" Nej. Inte direkt, men något rolig antar jag. " Tuva frågade Linn samma sak men fick inget svar, hon var för upptagen med att stirra på Louis.
" Please kan you talk english guys " jag, Annie och Tuva började små flina mot Louis.
När vi var framme gick vi in till killarna och det var Harry dom öppnade, vi gick in och började spela tv spel, av någon konstig anledning hammnade jag i soffan med harry under mig som satt på golvet. Alla andra satt också så, tjejen ovanför killen nedanför. Undrar varför. Efter ett tag hörde jag att någon skrev till mig på skype. Det var någon som gillade one direction, hon visste väll att jag var med dom. Hon frågade mig vart dom var men jag gav inget svar.
" Who was it? " frågade harry och gav mig ett leende.
" You dont need to know everyhing. " jag log retsamt mot honom.
" Harry can you sow me your room? " frågade jag och log.
" Sure, this way " och han började gå. Jag följde efter, när vi kom fram gick vi in och jag började att kolla på hans saker.
Vi gick tillbaka till dom andra. Tuva skulle möta Niall i wow, det slutar med att Tuva vinner, Niall får en tröstkram av Emelie.
" Tuva, give me five " jag log lite retsamt mot Niall. Tuva svarade igenom att räcks upp handen och slå den på min. Efter det så brottade Louis ner Linn i soffan, alla börjde att skratta. sen var det Annies tur, Emelies, och Tuvas. Jag stog bara där och tittade på Harry eftersom att han stirrade på mig. Sen kom Harry och brottade ner mig, så där låg vi alla i soffan och skrattade.
" what do you want to do now? " frågade Liam. Jag visste inte vad jag ville så jag sa inget, sen kom Zayn med förslaget.
" We can watch at a scary movie " Alla höll med. För det fanns inte så mycket mer att göra, och så fick det bli. Zayn, killarna och Tuva var dom enda som inte blev rädda. Emelie hoppade till och fick en kram av Niall.
More Than This Kap.8
~♥Ur Linn's Synvinkel♥~
Jag vaknar nästa morgon av att jag hör något ljud. En skällande hund. Jag gnuggar mig i ögonen. Det är min mobil. Jag tar telefonen, och kollar. Det är Louis som har messat.
Have u read the newpaper? stod det.
No. svarade jag. Undra vad han menade. Jag väntade på ett svar, men när han aldrig messade så suckade jag, och steg upp ur sängen. Jag gick ner till köket, där Hanna, Emelie och Tuva redan satt.
"Var är Annie?" frågade jag, och gäspade.
"Jag vet inte, vi hittade en lapp från henne." sa Hanna, och bredde en skiva rostat bröd.
"Vadå för lapp?" frågade jag. Tuva räckte mig en liten ihopskrynklad post-itlapp innan hon drack en klunk till av den varma chokladen. Jag strök över lappen, och läste sedan den.
Ska fara och springa, tror jag handlar tidningen. Ses senare c: Jag såg på den igen.
"Sen när gillar Annie att springa?" frågade jag innan även jag tog en skiva brröd, och en kopp choklad.
"Jag vet inte. Jag fick värsta chocken när jag såg lappen!" sa Emelie. Hon hade en stor extra läpp gjord av varm choklad. Då hörde jag hur ytterdörren öppnades. Jag antog att det var Annie, så jag satte mig ner, och började äta. Då såg jag någon person komma in i köket. Det var Louis. Och jag hade fortfarande pyjamas. Ehum... Pinsamt. Han såg på mig, med något generat i blicken.
"Hi." sa han och log ett snett leende.
"Yo!" ropade Emelie, utan att bry sig om någon annans hälsning. Jag såg på Emelie med fasa i blicken. Hon såg mig, och fnittrade som en femåring när hon såg min onda blick.
"I heard that you had not read the newpaper, so..." sa han, och tog fram en tidning. "I did borrow one." han sträckte fram den till mig.
"Louis, this is a gossip Journal." sa jag, och höjde ena ögonbrynet. Han ryckte på axlarna.
"Eh... I asked if you had read the paper, so read it now!" sa han. Jag ryckte på axkarna jag också, innan jag öppnade förstasidan. Där var det en bild på mig och Louis, och under bilden stod rubriken;
Has Louis found his dreamgirl?!
Jag stönade. Vafan hade de nu fått för sig? Sedan fortsatte jag läsa;
Our best reporter Julie Beckman has come to one of the 1D-guys' new love. She has seen her everywhere with Louis Tommlinson. And then, she has picked up Zayns, Nialls and Liam's new favorite girls. Sedan var det några bilder på Niall och Emelie, Zayn och Tuva... och ANNIE OCH LIAM!
Jag kunde inte läsa mer, utan knövlade ihop tidningen.
"she maybe gonna try figure it out who we are." sa jag trött.
"Ya, I'm sure about that." sa han. Då kom Annie in.
"Hej..!" sa hon och log.
"Du måste berätta om dig och Liam." sa jag och pekade på henne.
"PLEASE SPEAK ENGLISH!" ropade Louis, och då började vi tjejer skratta.
More Than This Kap.7
~♥Ur Emelie's Synvinkel♥~
Jag kollade mig runt och skrattade, jag skrattade som aldrig förr. Men endå så börjar jag gråta. Jag springer iväg, iväg från musiken. Jag hittar en garderob och sätter mig där inne och bölar. Jag är lycklig nu, tacksam för att jag fick vara med dom, Linn, Annie, Tuva och Hanna. Jag blev dissad förr. Jag hade inga vänner. Inte en ända. Jag brukade sitta hemma och plugga, tränga ute allt dummt alla sakt mig. Jag gick 2årskurser över dom, men det spelade ju såklart ingen roll för mig, mina första riktiga vänner, och vi skulle vara vänner föralltid! Då jag satt där och bölade sönder knackade det på garderoben. Jag torkade mig i ögonen, och kände att mascaran hade runnit ut, att jag inte tog vattenfast.
"Who is it?" Sa jag, jag fick inget svar, det var bara någon som öppnade dörren. Där stod Niall, han stirrade bara på mig.
"Why are you sitting and crying in my wardrobe?" Sa han och kollade konstigt på mig.
"I'm Sorry.." Sa jag och kollade ner i marken.
"Why are you saying that you are sorry?"
"Because I am sitting in your wardrobe and I look awful"
"You doesn't look awful?" Jag kollade konstigt på han, han var inte som alla andra, inte som dom killarna som kastat saker på mig, och sakt fula ord till mig. Men det var ju några år sedan nu.
"Thanks" Jag kände att jag rodnade.
"Can I get your number?" Sa han, jag tror han också rodnade lite.
"Sure, but then I want your number to!" Jag gav han mitt nummer, och fick hans.
"I really like your outfit!, but dosen't you want to get out from my wardrobe?" Han räckte fram handen, och jag tog tag i den, men just då jag ställt mig upp och skulle släppa hans hand så ramlade jag, och såklart föll han på mig.
"OhMyGod, I am so sorry!" Halvskrek jag, han bara skrattade och kollade in i mina ögon.
"Now when i look a little closer, i think you have something there" Han låg fortfarande och kollade på mig. Just när jag skulle ta handen och torka bort det jag hade i ansiktet, då Niall tog bort min hand och han kramade mig. Jag blev varm i hela kroppen. Vi stälde oss upp och satte oss i hans säng, vi pratade om allt. Speciellt mat&glass. Vi skrattade också en hel del. Det var då tanken plopade upp i mitt huvve, var jag kär i Niall?, Men det kunde jag väll inte vara? Jag har ju just träffat han.
"What are you thinking about?" Sa han,
"Nothing, it's nothing" Svarade jag och blev nog lite röd om kinderna. Han kramade mig igen, blev tyst ett tag tills han sa,
"I think we have to go back to the others", Jag nickade bara till svar. Vi stälde oss upp, och han tog min hand. Och han kramade handen hårt. Jag blev varm i kroppen igen. När vi kom dit ner såg vi att dom andra satt och såg twilight och Linn och Louis satt och kysstes. Jag tror nog att det var något mellan Zayn och Tuva också, jag såg hur dom kollade på varandra. Jag och Niall gick och satte oss i en ledig soffa. När filmen var slut skulle vi fara hem. Tuva var så trött så hon orkade inte köra, så det fick bli jag som körde. När vi var hemma gick alla direkt och la sig. Just då jag nästan hade somnat lät det You have a messinger! Jag kollade på min mobil, som låg under min kudde, det var ett sms från Niall, jag öppnade det: I can't sleep, call me? xoxo Jag gick in på kontakter och tryckte på Niall, han svarade direkt.
"Niall here!"
"Hi Niall, did you want me to call?"
"Ehm.. Yes it was something i need to say to you"
"What is it?" Jag började bli lite nervös, tänk om det hade hänt något.
"Ehm, Nothing, I can say it later.." Jag kände mig nyfiken.
"No, Say now!"
"Okey, I don't know exaktly how to say this, but i like you.. Pleas don't hate me"
"I don't know what to say."
"I understand if you don't feel the same"
"No, I Love you."
"You said what?"
"Ehm, I can talk to you later, Se you"
"Bye Sweetie"
Jag tryckte på röd lur, och skrek. Jag sprang runt i huset, jag skrek&skrek, tillslut kom dom andra och frågade vad det var med mig. Jag sa att jag var kär. Jag var kär i Niall, och han gillade mig också!
Jag stod tyst ett tag, sedan kollade jag på Tuva och blinkade.
"Så du och Zayn eller?, jag såg hur ni kollade på varandra"
"Ehm, ja, nej, eller jag vet inte. Men erkänn han är het."
Då brast alla ut i skratt, och vi gjorde en stor gruppkram, Sedan gick vi och sov igen.
More Than This Kap.6
När Louis hade lämnat lägenheten bytte jag om, tog bort sminket och la mig på sängen. Jag låg där och tänkte, jag tänkte på det Louis hade sakt till mig, han, han som är så fking söt, kunde värkligen HAN tycka jag var söt?, Lilla Linn? Jag var ju bara en vanlig tjej från Sverige. Mina tankar svävade vidare till annat, jag började tänka på att mina bästa vänner skulle flytta till mig, det var som en sten som lättat från mitt bröst.
Dagen efter
Jag vaknade av skrik, skratt, spring i trappen mot mitt rum & såklart, någon som knackade på min dörr.
"Kom in!" sa jag och gnugade mig i ögonen, då jag gjort det, såg jag att alla mina saker var borta!, Då öppnades dörren och jag såg dom, Hanna, Annie, Tuva & Emelie kom springade mot mig, kastade sig i sängen och gav mig flera kramar.
"Jag har saknat er så sjukt mycket!" Skrek jag av glädje, och fick iprincip samma svar. Då det hela hade lungat ner sig så gott det kunde så skulle jag gå och klä på mig, när jag var framme vid min walk in closet, var ALLA kläder borta! Då gjorde jag det självklara, jag skrek ett typiskt tjejskrik.
"AHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH"
Då kom Emelie och Tuva springade mot mig.
"VAD ÄR DET?" Skrek Emelie och Tuva i kör.
"ALLA MINA SAKER ÄR BORTA, FÖRST I MITT RUM, OCH NU MINA KLÄDER!" Skrek jag som svar, fortfarade ett ljust tjejskrik.
"Ja, vi har ju pakat dom åt dig?, din mormor sa att vi skulle det?" Svarade Tuva och la huvet på sne.
"Vill hon att jag ska flytta ut eller vad?" Jag var helt oförstående.
"Du ska ju bo med oss i mitt miljonHus, Åh, skynda dig, du måste se det, det ser ut precis som det i twilight" Sa Emelie och gjorde något sorts drömmande ansiktsuttryck.
"Vänta, så jag ska bo med er?, utan vuxen?" Svarade jag, fortfarande helt oförstående.
"Ja" Nästan skrek dom i kör, som om dom övat på det hela dagen.
Lite senare på dagen när jag förstått att jag skulle flytta och vi var framme vid huset
Det liknade värkligen det i Twilight, Jag gick runt och kollade in alla rummen, eftersom jag redan bott hos min mormor som var rik, så blev jag inte lika chokad som dom andra. Hela huset var redan mublerat, alla hade varsitt rum som speglade dom själva, Och som tur var fick jag en ny walk in closet, som till och med var lite större än den gammla. Det voffade till i min hadväska. Jag tog upp mobilen och såg att jag hade ett nytt sms från Louis. Jag öppnade det I've heard that you have moved?, where can I pick up you and your friends?
Jag skyndade mig och svara: We have a car, you don't have to pick us up, thanks anyway, when does the party start?
Det voffade snabbt till i min mobil igen, jag kollade smset, Okey, be careful, the party starts nine, Se you there!
Jag svarade inte på smset utan skyndade mig istället ner till köket där dom andra stod och skrattade. Jag derimot bara skrek,
"Det är fest hos OneDirection om en timme, så skynda er och klä byt om!" Det gick dock inte så bra.. Jag fick bara massa blickar, dom trodde jag skojade, men jag visade dom bilderna från Madame tussauds. Och sen sa jag det dom uppmärksamade mest.. Att Louis tycker jag är söt. Efter jag förklarat allt och visat bilderna hade vi bara 30 minuter på oss kvar. Alla sprang in i sina walk in closet's och bytte om. Jag tog på mig en svart kläning och ett diamanthalsband jag fått av mina föreldrar när jag döptes. När jag var nere i hallen såg jag dom stå och vänta, alla var så otroligt fina! Hanna, med sin gula klänning som lysste upp rummet, Tuvas röda tights och svarta tröja, Annies Blåa tunika och underbara vita sjal, och Emelies färgstarka blandning på sina kläder, Gula jeans shorts, Knall rosa tröja, & allt annat. När jag kommit ner till dom andra sprang vi in i bilen, Tuva som var bäst av oss på att köra satte gasen i botten och vi var framme hos OneDirection på 10 minuter. Vi knackade på och såklart öppnade dom, alla var så sjukt fina, specielt Louis.
"Hello lady's" sa Harry och släppte in oss.
"Hello boy's" Svarade Hanna.
Det var inte alls så många personer där som vi väntat oss, eller i alla fall, jag väntat mig. För när jag kom in var det, bara vi där. Det voffade till i min mobil då alla pratade som mest, jag kollade vad det stod, det var från Louis, Come to my rome? I have something i have to do... Jag sprang genast upp till hans rum, där stod han, han sa inget, utan gick bara fram till mig, och kysste mig. Det var då jag var säker. Jag var kär. Jag besvarade kyssen.
"I Love you Linn" Sa han.